B arndomens frandska har ideligen e i synnerhet skimmer slut sig. Bastisen vart alskad slut allt ovrig sam man kunde foga best nagon sluta skoldag utan henne alternativ honom. Sasom vuxen titta verkligheten olik ut. Omedelbar befinner si det fullt upp med bostad och at, ta hand om kidsen och barnbarn eller annat saso fyller vardagen. Vannerna? De hinns inte med mirakel veckor, manader och ibland fortfarand langre…
Se likas 4 spar pa att din kamrat ick befinner si nagon bra va
– karna i livet age vi fullt fokus villi kneg, att sam kanske ta hand om aldrande paro som borjar bliv krassliga, uppge psykologen Camilla Carlsen Bechsgaard.
Postum 25-arsaldern minskar antalet kompisar, visar brittisk forskning. Och nagon farsk svensk examination, konstruerad it analysforetaget WSP, rapporterar att konsumgange av tio svenskar stundtals alternativ vanligtvis kanner sig bästa Slaviska-brudar ensamma. Vanner befinner si viktiga, andock vi knyter alltsammans farre vanskapsband nar vi blir aldre.
Tills livet tar ett pur vandning. Skilsmassa, flytt, arbetsloshet, avkomma sasom flyger ur boet, bege sig ino aldrebidrag befinner si stora handelser saso kan fa oss att inleda fatta kompisar.
– Det sakerstalla familjelivet kan vanja oss spann tanken att kompisa ick befinner si odl nodvandiga darfor at ma enastaende. Men nar livet byta skepnad och var underlag skakas forsavit okar vart behov it kompisa igen. Enar kan chocken ejakulera! Plotslige finns det ingen darborta, darfor att vi icke prioriterat vanskap mirakel flertal ar sam relationerna inneha runnit ut i sanden. Saso resa befinner sig kan man forse nya kompisar aven sasom vuxen, sager Camilla Carlsen Bechsgaard.
Saken da mogna vanskapen
avser psykologen, oavsett ifall det utspela forsavitt att bygga op ett forntida frandskap ater alternativ patraffa fullkomligt nya kompisa i mogen alder.
– inom skolan, for allting i gymnasiet, befinner sig det manga sasom formar uppemot vanskaper saso haller ino mycket manga ar. Andock langre fram ino livet blir det svarare att hava kompisa villig dito fason. Herre behover lansera tonarens forklaring fran vanskap, ar Camilla Carlsen Bechsgaards direktion.
Ungdomens vanskapsforhallanden befinner sig enligt henne e slags forsok it parforhallanden. Den forsta ovningen i hur man befinner si en fraktion nago intill forhalland. Darfor kunde det ganska kannas sasom en karlekssorg om bastisen e passage ”gjorde slut”. Saso vuxen befinner si det inte nodvandigtvis saken dar typen av vanskap hane ar i behov bruten postum till exempel ett separatio alternativ flytt.
– emeda kunde kar pladdra i telefon tre timmar va dag och agna oforandrad kopiost tidrym till sin frande saso nagon karlekspartner. Det funka icke nar man blivit aldre. Vanner centrum ino livet ska ses mer saso nagon krydda och mindre saso nago fulltidssysselsattning, uppg Camilla Carlsen Bechsgaard.
Saken da mogna vanskapens hemlighet ligger ino att utbilda ut sattet att hang med vanner. Istallet darfor att lokalisera manga kontinuerli lediga timoten vara losningen, tipsar Camilla Carlsen Bechsgaard.
– betrakta tillsamman ett van fran fordom, ett medarbetare, nabo alternativt nagon annan ni tyckt ifall att hanga tillsamman forsavitt personen har chans att traffa en litet ogonblick. Det ar nago favor att dela upp din epok villi manga kompisar, olika personer inneha annorlunda positiva egenskaper, anser Camilla Carlsen Bechsgaard.
Vi mar inte bra inte me samhorighet
Det befinner sig ej endas viktigt pro vuxna att hava kompisar i forbindelse tillsammans stora livsforandringar. Alla ager en basal behov it att berora att hane tillhor nago flock. Kungen stenaldern overlevde kar ej ifall herre varenda solitar. Idag kan vi forma oss fysiskt, andock vi mar inte bra it att sakna samhorighe.
– Vi ager behov bruten medmanniskor saso tycker att vi ar varda att alska och vill agna tidrym till oss, forklarar psykologen. Moderna fenomen sasom sociala medier betyder ick forgott att det blivit enklare sta oss att hitta vardefulla vanskapsrelationer, papekar relationsexperten Anne Sogaard
– Det age blivit svarare stav oss att patraffa nya vanner darfor att vi sitter sa jatte- ensamma bakanfo vara skarmar. Aven om det saklart kan inleda op pro nya relationer likas, ager det skapats nago kultur darborta flertal folk ick far omrade. Kar amna innehava massor vanner och uts andra spannande kompisar. Yttr samt ytliga dat blir pro viktiga. Pa tva minuter doms personer sasom ”godkanda” alternativt ej. Va befinner si betydelsefull?
Anne Sogaard uppmanar mo att man inom sokandet postum nya kompisa ifragasatter hur betydelsefull det i sjalva verket befinner sig att ha hundratals kompisa kungen Facebook.
– otaliga itu do befinner si formodligen ej dina kompisa, utan enkom bekanta. Sam hur massa bekanta inneha vi nog tidrymd att bry si oss forsavit? varda, betydelsefulla kompisar inom ens innersta rundel befinner si toppen 3–5 folk, anser relationsexperten.
Bade gamla och nya vanner ager viktiga funktioner for oss som vuxna. Gamla vanner speglar var livshistoria, vara upp- samt nedgangar, i och med de mycket foljt oss vi aren langre ann nagon karlekspartner.
– dom kan till exempel komma iha nar vi vart tjugo ar samt hade en extraordinar pojkvan, sam relatera mot parforhallandet vi har idag, anser Camilla Carlsen Bechsgaard.
– De speglar vem ni befinner si narvarande samt omedelbar, inte me att lasa fast dej inom saken da du var fordo. Nya kompisar bekraftar att personen ni befinner si omedelbart befinner sig oskattbar sta andra, uppg psykologen.
Nodvandig att bryta forbjuden
Saledes befinner si det aven viktigt att vi bryter tabut kring kompisar. Relationsexperten Anne Sogaard avse att det finns en forodmjukelse ino att medge att herre age inga alternativt lite kompisar, sam darfor det letar postumt kompisa.
– dessvarr finns det en resistans til att bliv vapenbroder med ”hon som ick ager nagra vanner” samt darmed inte anses omtyckt. Sa fungerar bade vuxna och manniskobarn. Saken da attityden vara tvunge vi forandra. Det befinner si aldrig en persons ”fel”, oavsett alder, att man ick har marklig vanner. Samtlig som finns kring ungefa inneha aven ett ansvar, avser Anne Sogaard.
Nar en vi kanner bjuder in at ett sallskapli forehavande samt ingen vill deltaga ar det e slags mobbning. Anne Sogaard avser att vi allihopa borde exponera mer utav det hon kallar ”vanlighetsmod”. Morskhet samt betyga att tilltal allihopa ino var narmilj sam indikera betydligt mer ”vansamhet” forsavit vi titta att e blir fa isolerad alternativt inneha en kamrat sasom dragit sig undan. Pa andra hallet ager vi tillika all en ansvar att producera oss vanliga pro andra att nalka.
– Nar vi utstralar tillfredsstallelse samt ler dras persone mo oss. Sjalv tittar mycket vilken trollkonster sam styrka saso kan handa nar vi borjar strala bruten sjalvkansla, det kan korrigera odla mycket, anser relationsexperten.